för att slippa förklara det som hänt överallt på alla sms och msn konversationer blir det lättare att förklara här.

för er som vill ha det extra dramatiskt kan lyssna på dethär

Det är nog bara ni som haft ett långt förhållande ett tag som förstår varför jag resonerar som jag gör, och även som ni haft det så är det inte säkert att det står glasklart i era ögon heller. jag älskar fortfarande honom, det handlar inte om det. Jag har alltid sagt att motgångar gör oss säkrare, i detta fallet gällde det även oss, fast inte som flickvän och pojkvän utan som bästavänner. Det tar emot att skriva dethär, men känslorna dog. vi har skrivit ut våran bok och nu står vi bara som stampar på den sista meningen som snart måste få en pungt. en bok om 13 fantastiska månader med en helt otrolig människa.

Det är ett stort steg att gå ifrån dig, inte bara att hjärtat blir tomt och att man tappar en del man behöver utan allt runt omkring mig påminner om dig. På mitt rum hänger bilder på oss tillsammans, en ros jag fick på alla hjärtans dag och ett kort du skrev, ett halsband jag fått av dig hänger på mitt smyckesträd och det lagade armbandet smyckar min handled och det delade hjärtat som hänger runt min hals. det gör ont att ens tänka tanken att ta av det men jag inser själv att det inte kan hänga kvar. Men precis som du sa, så får det nu symbolisera våran vänskap och de fina vi haft tillsammans.

402 dagar ger många minnen, inget vi kan förneka och jag har älskat vartenda minut jag haft med dig. men det är slut nu. jag ber om ursäkt för att mina känslor inte är som innan men precis som du sa så kan vi inte vara tillsammans som en person inte känner samma saker som den andra, man måste helt enkelt vara två i ett förhållande även om jag ibland hoppats på att det räckt med bara en. så förlåt, för allt ont du fått gå igenom under årets gång och förlåt för de sömnlösa nätter du fått, speciellt dem nu i slutet. men glöm aldrig att jag älskar dig filip och .. du kommer alltid vara en bästavän för mig.